Mexiko vecka 2 del 2

Nu har tiden äntligen kommit - Det sista inlägget om min resa till Mexiko har skrivits klart. Ja, det var för mer än tre månader sedan vi kom hem nu, men ändå... Känner mig så smart nu som tänkte att lite anteckningar var bra att göra. Sista dagen, då vi kom hem, missades dock totalt. Så lite improvisation och långtidsminne sätts på prov där. Här, här och här kan ni läsa om resten av resan.

3/1
Idag var vi vi vid poolen hela förmiddagen. Vi badade och drack drinkar, i väntan på att vi skulle åka
och bada med delfiner. Nytt försök idag, då gårdagens delfintur inte blev något vidare lyckad. Så vi åt lunch och väntade sedan på bussen bland en massa andra människor som skulle med någon jättebuss till "Xcaret", någon sorts nöjespark. Redan när vi fick se den söta rosa (!) bilen med delfinbilder och namnet på delfinstället på, så kändes allt så bra. Att några andra också skulle med var ju skönt. Kanadensare med selfi-sticks som användes flitigt, haha!

När vi åkte ut från hotellet, efter första grinden, fick vi se världens busslast med arbetare gå ut. Lite skumt var det. Det var en buss med hotellnamnet och allt. Sedan lastades människorna av och gick på led in i byggnaden som förmodligen var tvätt och förråd och sådant. Det var nästan lite dystopisk känsla över det hela. Som att de skulle ut i krig eller något... Vi fick senare veta att hotellet körde bussar genom Cancún för att plocka upp de som skulle arbeta... Sjukt egentligen.

Resan tog en stund, men det var helt okej ändå. När vi kom fram fick chauffören vägleda oss, för ingången låg mitt i som ett köpcentrum, fast utomhus. Synd att vi hade så lite tid, annars hade vi nog tagit ett varv. Mycket roliga butiker.

Innan vi skulle bada med delfiner fick vi gå igenom ett akvarium med massor av fiskar och olika djur. Det var riktigt häftigt. Man fick även möjlighet att känna på sjöborrar, sjöstjärnor, stingrockor och annat. Stingrockorna, alltså - De var så stora och läskiga när de flöt runt på sanden. Ibland såg man dem knappt då de gömde sig under sanden. Det fanns även krokodiler och sköldpaddor, som var riktigt coola. Pappa fick även hålla i en sjögurka. Dem åker tydligen runt på botten och äter sand, som de renar och sedan bajsar ut. De består typ bara av mun och tjocktarm, med andra ord. Stackare.

Därefter fick vi bada med delfiner i 45 minuter. Det kändes som lång tid, men sedan gick det fort. Det var superkallt vatten och jättedjupt, så man hade flytväst hela tiden. Det var mycket ta bilder, då dem ville sälja på oss fotoalbum för hundratals dollar efteråt, men det var ganska roligt. Delfinernas hud var så häftig. De kändes verkligen som gummistövlar.

Vi fick göra lite tricks, ta bilder och annat. Vi fick även lära oss mycket om delfinerna. Vi fick höra
hur de låter och veta hur de kommunicerar. Vi fick även information om t ex vad de äter (20 kg fisk/dag), vad de väger (300 kg) och vad de faktiskt brukar göra. De visade häftiga trick och vi fick även agera tränare och göra olika tecken. Det var roligt att tränarna visste så mycket och att de verkligen brydde sig om delfinerna.

Efter en lagom utmattande dag kom vi hem till hotellet där vi åt middag. Jag testade en ny favorit på dessertbordet, nämligen glass med mangosås. Då jag är glutenintolerant hade jag i princip struntat i att ens titta där innan, men dagarna innan hade vi serverats mangosås efter en liten specialbeställning. Så nu hittade jag det - och en massa andra såser.

4/1
Idag var en rolig dag. Första kvällen skulle vi skanna av med allergier och vi fick då prata med bufférestaurangchefen. Som var japan. En riktigt rolig snubbe: Han gick typ runt och pekade på allt jag kunde äta. Vi frågade om något särskilt, varpå han skakade på huvudet och svarade: "Nooo". Sedan var det som att han höll ett öga på mig den kvällen, så att jag inte skulle ta fel... Skumt. Men han visade även en liten "glutenfritt-hörna", där det ibland fast pasta och annat glutenfritt. Så idag på frukosten kollade min lillasyster dit och såg då glutenfria muffins.

Lyckan! Ingen aning om varför, men kanske hade det att göra med det som hände på nyårsafton. Gottgöring liksom. Njaa. Helt okej var muffinsarna faktiskt, men inte mer. Fast glutenfria muffins når nog aldrig högre än till "okej". Det var gott ändå. Att bara ha ätit hårt bröd, pommes frites och glass i närmare två veckor började ta ut sin rätt.

Idag var, bortsett från muffinsarna, den här dåliga dagen. Ni vet, den dagen som finns på nästan varje semester. Man ska dock vara glad om det bara blir en riktigt dålig en. Sådan tur hade vi ändå. Vi var vid poolen på förmiddagen när det blev jätteblåsigt och värdens regn. Så illa att vi låg och huttrade under våra handdukar. Det var där eller i poolen. De flesta hade dock gett upp, så vi var ganska ensamma där. Vi stannade kvar fram till lunch.

Till lunch åt vi fajitas på en av restaurangerna, och de var verkligen gott. Det var inte alls som i
Sverige, men bättre var det. Ja, det var ju en massa smält ost på. Och ost gillar jag. Mycket. Man fick även välja mellan olika köttsorter, så vi testade lite olika. Något oväntat som visade sig vara mycket gott också var bringa. Det låter ju som något någon gammal en skulle helsteka i ugnen så att den blir så där torr och sedan bjuda sina gäster på... Men det var gott. Supermört och med god barbequesås. Det var även små rostade potatisskivor till varje rätt. (Jag älskar både potatis och ost). Det var ganska små portioner, så man beställde oftast flera rätter. Det var även majstortillas, dvs. glutenfria bröd, så jag kunde också äta. Vi åt här någon gång tidigare också. Då tog jag enchiladas med kyckling och bröd, men det var inte så gott.

Efter lunch fortsatte det trista vädret, men vi tappra var kvar vid poolen och badade lite. Vi tänkte att vi skulle gå ner till havet för att titta, nu när det förmodligen var helt crazy. För redan innan var det vågigt, och nu med världens oväder bordet det ju vara ännu värre. Så kommer vi det och för första gången var det riktigt lugnt... Så jag trotsade förbjudet att bada-flaggan (det var inte bara jag...), och badade i havet. För första gången i Cancún. Botten var först ett lager med småsten, men när kom förbi det var det hård sand, dock med många gropar, så lite läskigt var det. Det blev även djupt nästan direkt, till skillnad från på Holbox där det var långgrunt. Så jag guppade runt där i vågorna och fick även sällskap av syrran ett tag. Det var stora, men lugna vågor, som man bara kunde flyta runt i.

När vi gick tillbaka till poolen såg vi ett gäng killar i konstiga kläder och med stora trummor stå vid kanten. I poolen fanns en form av båt. Så hoppade en kille i taget i båten och blev framputtad till som en liten "ö" i poolen av en man. Uppfinningsrikt! De höll sedan i en trumshow där de stod på händer och voltade.

Vid showens slut gav även vi upp och gick till rummet för att duscha. Vi åt middag i buffén, och jag specialbeställde tzatziki för att förgylla mina kött- och pommes frites-måltider. Sedan blev det självklart mangosås till glassen! I restaurangen gällde det att veta var de bästa tallrikarna fanns, för det fanns nämligen två storlekar. Lite konstigt...

När vi hade ätit gick vi på en liten marknad som hade hyrt plats på hotellet. Lite knäppt, men mysigt att gå på. Dock var försäljarna väldigt påhoppiga. Såklart. Därefter var det en "Mayan show", som bestod av indianer och trummor. De gick ut i publiken, men det var mörkt så man såg inte så mycket. Det var även lite läckert med lite kultur och show tillsammans. Den här kvällen var även tredje gången en toalett spolade av sig själv, trots att den inte borde ha gjort det. Vad är det med mig?

5/1
Idag (eller jag tror åtminstone det var då) fick vi äntligen se arbetet bakom de perfekta R:n, som fanns i varenda askfats sand. På riktigt! Det var hotellets logga och tydligen gick en stackare runt med sand och en mall varje morgon. Lade ut ny sand, satte i mallen, vidare till nästa...

Sista dagen innebar extra allt - av allt. Jag åt fruktsallad, juice, yoghurt och omelett till frukost...
Saknar fortfarande den där frukosten. Sedan var det bara att vänta på att åka. Det var för lite tid för att bada, och vädret var fortfarande sådär. Så jag och Madde spelade pingis vid poolen. Vi spelade även dart och färdigställde packningen.

Efter en sista dusch i lyx-badrummet begav sig jag, Madde och pappa till restaurangen. Mamma skulle sedan göra sig klar och komma efter. Vi kunde lämna väskorna på rummet då vi hade bett om att få behålla rummet. Ändå kommer ett meddelande från mamma att nyckelkortet inte fungerar. Och i rummet finns alla våra väskor. Hmmm... Så jag blir kvar med Madde och vi har redan tilldelats ett bord, men vi får gå därifrån. Sedan säger mamma och pappa, när vi står i receptionen, att vi ska börja äta. Så då får vi gå tillbaka och försöka förklara att vi behöver ett till bord, trots att vi redan har fått "närvaro".

Så efter en liten kris som resulterade i stress och magont var vi klara för att åka hem. Riktigt sugna på det faktiskt. Skönt ändå, för vi var verkligen färdiga där. Sedan hann även en fjärde toalett förstöra min dag genom att spola av sig själv. Varför antecknade jag ens det?

En stund senare satt vi trots allt på bussen som skulle ta oss till flygplatsen. Det saknades fyra passagerare, men tillslut tröttnade väl guiden på att vänta och sa att de fick gå... Det gick smidigt att komma igenom gate och allt, även om det var mycket kö... Till skillnad mot resan till Mexiko hade vi dock mycket tid, för vi hann till och med kolla i massor av butiker. Unikt var en "Forrest Gump"-affär.

Därefter skedde en liten återförering med de trevliga svenskar vi hade träffat lite av och till under resan. Sedan boardade vi planet och fick sedan vänta en halv evighet på att få åka hem. För nu ville man bara hem. Jag mådde illa och allt var mest jobbigt. Vi hade tidigare bokat platser, men nu hade de bytt plan, så alla var omplacerade då det var helt olikt. Så vi hamnade på det sämsta sätet. Det var bara tre stolar framför våra fyra, så för att titta på film på skärmarna fick man sitta helt snett... Det var dessutom trångt, för matbrickorna drog man fram ur armstöden.

Sedan är det... svart. Eller nja, jag minns bara inte så mycket mer. Mamma blev påkörd av en dryckesvagn av en ur den brittiska besättningen. De bad knappt om ursäkt. Flera toaletter fungerade inte och stängdes av. Jag satt och mådde illa och åt chips, för det var det enda som fanns. En jobbig upplevelse, med andra ord. Maten har jag inga minnen av alls, men det var nog så okej att jag överlevde åtminstone.

6/1
Det är ganska luddigt när det blev ny dag och sådär. Tidsresor, ni vet. Men någon gång på planet, när vi korsade alla tidszoner var det morgon. Fast inte förr våra hjärnor. Jag hade inte kunnat sova något på planet direkt, och det började ta ut sin rätt. Runt 9/10 svensk tid landade vi i alla fall och den lättnaden, alltså. Vi fick snabbt tag på en taxi, efter en något stressig stund vi bagagebandet. Våra väskor kom efter så himla lång tid. Jag hann även testa en svensk toalett. Som INTE spolar av sig själv (bortsett från toaletterna i Mall of Scandinavia, det är riktigt skumma. Spolar så fort man rör på sig).

Så kom vi hem, bara satt, gjorde ingenting, gick och lade oss. Dagen efter vaknade jag runt 11-tiden, tror jag. Som sagt, jag skrev aldrig upp något om de sista dagarna. Jag trodde de skulle vara färska i minnet när jag skrev... Men så länge har jag aldrig sovit tidigare. Flera dagar senare var jag dessutom fortfarande supertrött vid konstiga tidpunkter.

Nej, vad säger ni? Spanien, eller, varför inte typ Kanarieöarna, är tillräckligt bra, va?

Det här är dock verkligen en resa som har varit underbar, och hemsk, på många sätt. Så är det ju dock med allt någonstans. Vi hade dock tur, för några bekanta vi träffade på Holbox, som skulle vara där två veckor och komma hem ungefär samtidigt som oss, hade råkat ut för världens oväder sista veckan. Och vi klagade på en dags regn... Så det hade varit lite strul med båtresan till fastlandet där, tror jag. Skönt att slippa den stressen.