tisdag 16 juni 2015

"Enklav"

Av Ann Aguirre

Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2011 (Engelska) 2015 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 247 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Razorland-trilogin, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Enclave
Andra delar i serien: Utpost, Hord
Annat:

Handling: När Flicka 15 fyller 15 år blir hon genom en rit invigd på riktigt till enklaven i underjorden där hon föddes. Hon blir jägarinna och får namnet Spadertvå. Hon paras snart ihop med Tålig som är en annan jägare. Han bodde ovan jord förut och blev hittad av folk från enklaven. Numera lever han med dem, men ändå tycks han inte riktigt vilja bli en del av enklaven. Spadertvå och Tålig får bege sig ut ur säkerheten och in i de stora tunnlarna och de upptäcker att missfostren, som är de värsta fienderna, har tagit över en annan enklav. De börjar ana att det är något som inte stämmer, men ingen i enklaven tror dem. De blir förvisade och tvingas leva ovan jord. Kommer de klara sig? Vad kommer hända med de i enklaven - kommer missfostren döda dem också? Och vad är det med enklaven som gör att Tålig inte tycker om den?

Omdöme: Den här boken vet jag faktiskt inte vad jag egentligen tyckte om. Den var bra, men det var ändå något, som jag inte kan sätta fingret på, som jag inte gillade. Jag tyckte dock ofta att boken var lite svårförståelig, om t ex vilken tid det egentligen handlade om, för ibland kändes det som att det var längesedan, ibland nutid och ibland framtid.

Bokens språk var sådär. Språket var udda och det passade inte till boken. Språket hade inte något riktigt flyt, vilket förstörde. Språket blev ändå bättre ju längre man kom, speciellt flytet. Det är synd när boken inte har ett bra flyt och det förstör mycket av förhoppningar och man är redan besviken då. En specifik sak med språket som jag inte gillad var ett ord som användes på monstren som lurade i tunnlarna; missfoster. Jag tyckte att det lät så hemskt när det stod det och det är inte ett fint ord att använda om något.

Jag tycker att handlingen var okej, men på något sätt inte ändå. Det var för mycket fantasy och det hände overkliga saker. Idén till handlingen var bra och intressant, man har flytt ner under jord från en sjukdom. Handlingen liknar andra dystopier, men är ändå unik. Handlingen kändes smal, det hände inte så mycket. Det händer mest i början och sedan är det bara om hur de överlever. En stor besvikelse och jag tror att det hade gått att få till en riktigt bra handling.

Bokens karaktärer gillade jag ganska mycket. Jag tyckte att det var intressanta och de var väldigt välgjorda. Jag tycker att de beskrevs bra i boken på ett trovärdigt sätt. Dock gjorde vissa karaktärer ibland lite konstiga val och sådär, men annars tyckte jag mycket om dem. Min favorit är nog Tålig, för han är verkligen utstickande och vågar gå sin egen väg. Ibland kan man till och med bli lite rädd för honom och alla har respekt för honom, vilket jag gillar, för det känns lite "mäktigt".

Så den här boken blev ingen ny favorit, men den var ändå inte en total besvikelse. Den kändes inte helt genomtänkt. Första boken måste locka och så var det inte för här. Det bästa med boken var karaktärerna, för de var väldigt intressanta och unika. Jag rekommenderar boken till killar och tjejer från 12 år som gillar fantasy och dystopier. Jag vet helt ärligt inte om jag kommer läsa nästa bok i serien, den kommer åtminstone inte stå så högt på min lista.

Betyg:

☆☆


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)