torsdag 14 augusti 2014

"Insurgent"

Av Veronica Roth

Förlag: Modernista                                                         

Utgivningsår: 2012 (Engelska) 2013 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 382 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Divergent-trilogin, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Insurgent
Andra delar i serien: Divergent, Allegiant, Four Filmer: Divergent, Insurgent, Allegiant, Ascendant
Annat: Har filmatiserats

Handling: OBS! Kan finnas spoilers från tidigare delar
Tris och Tobias tvingas fly från De lärda och förrädarna från De tappra. De tar sig till De fridfulla och hoppas att de ska skydda dom, men det visar sig att inte ens där, är dom säkra. De besöker de andra falangerna också och det visar sig att flera andra falanger har planer på att störta De lärda och ta över, på ett bra sätt. Medan Tris och hennes "lag" planerar en manöver mot De lärda får hon reda på att hennes föräldrar bevarade en stor hemlighet som bara vissa i De osjälviska visste vad det var, och att dom var beredda att dö för att bevara den.

Omdöme: Det här är, enligt mig, en väldigt bra fortsättning på första boken i trilogin. Jag gillar Tris som karaktär mer och mer och Tobias tycker jag också är en intressant och bra karaktär. Dock är Tris lite väl dumdristig och "gör först och tänker sedan" ibland och sedan blir hon sur och verkar så "mesig" ibland. Och så ljuger hon för sina vänner hela tiden. Men efter vad hon har varit med om kan man ju faktiskt förstå henne lite grann. Men hon skulle väl kunna ljuga lite mindre?


En lite mindre bra sak, enligt mig, är att Tris och Tobias kärlek känns lite "ansträngd" och som att de är tvingade till att fortsätta att älska varandra, som om de egentligen inte gillar varandra. Det kommer hela tiden små lögner mellan dom och ingen av dom försöker ens lappa ihop deras kärlek så att den blir som i början. Det är som om dom inte bryr sig om varandra ibland. Men jag tror att författaren har tänkt att det ska vara så.


Jag tycker att författaren har kommit på så bra egenskaper och stil för Jeanine, De lärdas ledare. Hon känns verkligen kall och ond när hon pratar och på hur hon beskrivs när hon rör sig och gör saker. Hon beskrivs väldigt bra, så ibland ryser jag nästan när hon pratar med någon.


Jag gillar verkligen omslaget på boken, för det känns så spöklikt på något sätt, tycker jag. Jag gillar att det är en symbol på omslaget. Slutet på boken är lite kryptiskt och jag förstod det faktiskt inte helt först, trots att jag läste om det ett antal gånger. Men på något sätt tyckte jag att slutet var bra ändå. (?) Konstigt... Men det var väl någon känsla jag hade bara? Sedan förklarade mamma slutet för mig och då tyckte jag att det var ännu bättre och ännu mer spännande.


Det var väldigt svårt att skriva om den här boken utan att avslöja för mycket om handlingen, men jag tycker nog att jag fick ihop en okej summering av handlingen utan att förstöra för er som inte läst boken än.

Betyg:

         

Nu längtar jag efter att läsa den avslutande delen "Allegiant". Den har kommit ut i butik, men jag tänker vänta tills man kan låna den på biblioteket eller om det kommer en box med alla böckerna i som man kan köpa. Idag läste jag förresten ett smakprov ur boken, på smakprov.se, och den verkar vara bra, men jag tror att slutet och själva boken kommer att bli väldigt annorlunda mot vad jag tänkt mig. Fast på ett bra sätt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)