måndag 29 december 2014

Noveller från "Rör mig inte-trilogin"

För några dagar sedan laddade jag ner de två novellerna "Bryta sönder" och "Falla sönder" som tillhör Tahereh Mafis fantastiska trilogi "Rör mig inte". "Bryta sönder" utspelar sig mellan första och andra boken och "Falla sönder" mellan andra och tredje boken. "Bryta sönder" är skriven ur Adams perspektiv och "Falla sönder" ur Warners.

Dessa noveller trycktes bara i en begränsad upplaga och finns nu enbart att få tag på som e-böcker. Såvitt jag vet kan man bara ladda ner dom på Rör mig inte´s facebooksida, som jag länkar till här.

Jag har längtat väldigt mycket efter att läsa de här novellerna, som är på runt 60 sidor båda två. ("Falla sönder" är dock lite längre...). De är gratis att ladda ner och jag ska försöka läsa dom så fort som möjligt och sedan kommer jag självklart recensera dom här på bloggen.





söndag 28 december 2014

Week 14 – Favorite book of your favorite writer

I förra 30 days of books-inlägget skrev jag om mina favoritförfattare och de här var dom jag nämnde:

• Veronica Roth
• Marie Lu
• Kerstin Gier
• Katarina Von Bredow
• Sarah Dessen
• John Green

De två första har bara skrivit en varsin serie med tre böcker i. (Fyra i "Divergent" med "Four"). Kerstin Gier har skrivit många böcker, men jag har bara läst två av tre delar i serien "Tidlös kärlek"/"Ädelstens-trilogin".

Här är mina favoritböcker av mina favoritförfattare:
• Veronica Roth - "Divergent" Här är min recension på den.

• Marie Lu - "Champion" (Den läste jag ut för bara några dagar sedan och har inte hunnit recensera den än, men den var väldigt bra och ett bra avslut på hennes serie).

• Kerstin Gier - "Rubinröd" Här är min recension på den. (Jag har inte läst sista boken än).

• Katarina Von Bredow - "Flyga högt" Jag har inte recenserat, men jag tyckte verkligen om den och den hade en bra handling och bra karaktärer.

• Sarah Dessen - "Mycket mer än så" Den har jag inte heller recenserat, men jag gillade den mycket och jag kände igen mig mycket i den.

• John Green - "Förr eller senare exploderar jag" Recension här, finns inte så mycket att säga - en grym bok och jag skäms över att jag inte har sett filmen än...


 



onsdag 24 december 2014

God jul! :D

Hej alla läsare!

Jag ville bara önska er alla en god jul och jag hoppas att ni har det trevligt. Hos mig är det ingen snö, vilket är lite synd. Har ni snö hos er?

Kram Lexie

tisdag 23 december 2014

"Röd som blod"

Av Salla Simukka

Förlag: Rabén & Sjögren                                    

Utgivningsår: 2013 (Finska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 236 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Lumikki Andersson, Del 1
Originalspråk: Finska
Originaltitel: Punainen kuin veri
Andra delar i serien: Vit som snö, Svart som ebenholts
Annat:

Handling: När sjuttonåriga Lumikki Andersson hittar tvättade sedlar i skolans mörkrum lovar hon sig själv att inte snoka mer i det, för hon vet att det bara kommer ge henne problem. Och dessutom är det ju faktiskt inte hennes sedlar. Men på något märkligt sätt lyckas ändå Lumikki hamna mitt i mysteriet, som visar sig handla om mycket värre saker än tvättade pengar och som faktiskt visar sig handla om liv och död.


Omdöme: Det här är en riktigt bra och läskig deckare. Jag gillar att det ska bli en serie, för det gjorde att inte allt behövde redas ut i första boken. Nästa bok kommer ut våren 2015. Jag gillar kopplingen till Snövit. Man förstår nog mer om man läser boken, för de är några citat från Snövit och lite saker med Snövit. Tex. Så heter böckerna Röd som blod, Vit som snö och Svart som Ebenholts och det var så drottningen i Snövit sa om hur hon ville att hennes barn skulle se ut. (Det citatet finns i början av boken).

Boken är väldigt spännande och också ganska läskig då och då. Alla händelserna är skickligt ihopbundna, även fast det finns lite frågetecken kvar, men jag gissar att man får svaren i nästa eller nästnästa bok.


Karaktärerna är faktiskt ganska väl beskrivna och jag gillar verkligen Lumikki. Hon var mobbad tidigare och hon har en massa "knep" för att smyga och inte bli upptäckt mm, sedan när hon var mobbad. Det är så klart ledsamt, men det är ändå roligt att läsa om alla hennes knep och hon är verkligen smart och bra på att analysera. Författaren har verkligen fått Lumikki att kännas som en trovärdig karaktär som jag tror att många gillar.


Bokens kapitel är lagom långa enligt mig. Det är bra flyt i texten och den känns luftig i och med att det är många dialoger i boken. Boken går snabbt att läsa. Röd som blod är en väldigt bra och spännande deckare som verkligen har den rätta "känslan" och man blir hela tiden sugen på att fortsätta läsa.


Betyg:

  




söndag 21 december 2014

Week 13 – Your favorite writer

Jag vet inte riktigt vem min favoritförfattare är. Jag har nog inte direkt någon. Utan jag läser böcker från många olika författare och mina favoritböckers författare har oftast bara skrivet den boken/serien och då vet jag inte om man kan säga att det är ens favoritförfattare, eftersom att man bara har läst någon bok av den personen.

Men de böcker som jag gillar mest är skrivna av Veronica Roth, Marie Lu och Kerstin Gier. De har skrivit mina favoritböcker, men en annan författare som jag har läst många bra, men inte världsabra böcker av, är Katarina Von Bredow. Hennes böcker är väldigt bra. En annan av mina favoritförfattare är Sarah Dessen. John Green är också en bra författare, men av honom har jag bara läst två
böcker.




fredag 19 december 2014

Jullov!

Nu har jag slutat skolan för den här terminen och jag har alltså jullov nu. Jag tycker att det har känts som att den här terminen gått jättesnabbt, men det är ju också så att höstterminen är kortare än vårterminen. Nu är det alltså jullov och jag hoppas att jag får mer tid till att blogga nu. De senaste veckorna har det varit mycket i skolan, så jag har inte hunnit blogga så mycket, men jag tror att jag kommer ha mer tid över till det nu.

Igår och i förrgår hade vi snö hemma hos oss, men nu har den tyvärr försvunnit. Jag hoppas bara att det hinner komma mer snö till jul, för en jul i Sverige utan snö, det vill jag inte ha. :)

Just nu har jag som sagt inte uppdaterat så mycket på bloggen. (Det är därför det är en bild på en bok jag läste för ett tag sedan och som jag redan recenserat under "Läser just nu"...).

Om ni har några tips på vad ni vill att jag ska blogga om kan ni gärna kommentera, för jag har inte så mycket idéer till vad jag ska blogga om. Tack så länge!



torsdag 18 december 2014

Äntligen snö... På min födelsedag!

Igår kom den första snön hemma hos mig och den låg faktiskt kvar ända tills i förmiddags. Det kom även mera snö inatt, men nu är det bara en massa slask och så är det halt på vägarna. Det brukar nästan alltid komma snö första gången på vintersäsongen på min födelsedag som var igår. Det är väldigt mysigt att vakna och se att hela marken är täckt av fin snö på sin födelsedag. Jag gillar snö, för allt blir så mycket ljusare när snön kommer och så hör det ju verkligen till vid julen.

Men nu - Åter till min födelsedag. (Eh, ja... Det där lät ju inte malligt eller självupptaget alls). Jag tänkte berätta om två av mina födelsedagspresenter jag fick som var lite "bokiga". Den första är ett mobilskal eller fodral med citat från "The fault in our stars" av John Green på. Det finns massa bra citat på det, men det är ändå några jag saknar.

Den andra "bokiga" presenten jag fick är ett bokmärke med Tris från "Divergent" på. Som ni kanske vet älskar jag Divergent-trilogin och "The fault in our stars". Därför var det ju lyckosamt att jag fick saker "därifrån" eller vad man ska säga. (Okej, jag ska erkänna att jag faktiskt hade önskat mig de här sakerna, men ändå :] ).





söndag 14 december 2014

Week 12 – A book you used to love but don’t anymore

De flesta böckerna som jag gillade när jag var yngre, gillar jag ju inte längre. Inte så konstigt direkt, eftersom att nu läser jag ju mycket svårare böcker och böcker som passar bättre för min ålder än när jag var yngre. Men om man nu ska tänka på en bok som jag inte läste för så länge sedan, som jag älskade, men som jag inte tycker om så jättemycket längre har jag faktiskt en. (Oväntat, jag vet)

Det är "Hungerspelen" av Suzanne Collins. Jag tyckte om den serien supermycket förut, men nu har jag helt ärligt tröttnat lite på den. Det är nog för att det blev lite mycket av den när jag läste alla böckerna i rad på kort tid och sedan har sett filmerna så fort de kommit ut. Därför blev det nog lite mycket "Hungerspelen" för mig, så att jag tröttnade lite på den. Sedan har jag också läst bokserier som "Legend" av Marie Lu och "Divergent" av Veronica Roth, som liknar Hungerspelen lite, men känns mer moderna och passar mig lite bättre.

Men jag tycker fortfarande att Hungerspelen är en väldigt bra bokserie och filmerna är också riktigt bra. Dock inte den första... Enligt mig. :)





lördag 13 december 2014

"Tusen och en chans"

Av Annabel Pitcher

Förlag: Rabén & Sjögren                                    

Utgivningsår: 2013 (Engelska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 332 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Ketchup clouds
Annat:

Handling: Femtonåriga Zoe bär på en hemsk hemlighet som ingen mer än hon vet om. Hon mår inte bra av att inte kunna berätta om det för någon och en dag skriver hon ett brev till en dödsdömd fånge som heter Stuart Harris. Hon vill hitta någon att prata med, som har varit med om samma sak. Hon bestämmer sig för att berätta sin historia för honom, för att han är den enda som kan veta hur det känns när man gjort något hemskt och Zoe vill dela med sig av sin historia.


Omdöme: Det här är en annorlunda bok på så sätt att den är skriven som brev hela tiden. Handlingen är väldigt spännande och bra och känns trovärdig. Jag gillar karaktärerna mycket, speciellt Zoe som är huvudpersonen. Jag hade så svårt att tro att Zoe faktiskt hade dödat någon, för hon känns så snäll och det känns som att hon aldrig skulle kunna döda någon. Zoe har en så rolig attityd och breven hon skriver är roligt skrivna.


Hela boken är skriven som de brev Zoe skriver till Stuart Harris och det gör att språket är lite annorlunda än i en "vanlig" bok. Men det är ändå som en berättelse, eftersom att Zoe berättar om sin historia. Jag hade trott att boken skulle vara “mörk” och mest sorglig, men det var den verkligen inte. Den var mest rolig, men självklart sorglig då och då.


Boken innehåller kortare brev på kanske 2-3 sidor och sedan längre delar som är själva berättelsen. Det gör att boken aldrig blir långtråkig, eftersom att språket varierar ofta.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att det här är en bra bok med en annorlunda och berörande handling, som verkligen är värd att läsa. Karaktärerna känns verkliga och boken är lite annorlunda språkmässigt eftersom att den är skriven som brev hela tiden.

Betyg:

  




lördag 6 december 2014

"Undret"

Av R.J. Palacio

Förlag: Brombergs                                     

Utgivningsår: 2012 (Engelska) 2013 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 334 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 10+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Wonder
Annat:

Handling: Tioåriga August föddes med ett missbildat ansikte. Han har varit tvungen att genomgå många operationer och har hela tiden undervisats hemma av sin mamma. Men nu när han är tio ska han för första gången börja i den riktiga skolan. Han är rädd och undrar verkligen hur de andra barnen ska reagera. Till en början är allt precis så illa som han trott, men sedan finns det även de som faktiskt vill vara med August. Eller?

Jag känner mig vanlig. Inuti. Den enda anledningen till att jag inte är vanlig är att ingen annan tycker att jag är det.


Omdöme: Det här är en riktigt fin bok som passar de lite yngre läsarna men också de i min ålder. Boken är väldigt sorglig med också väldigt glad och fin. Jag tycker verkligen om August som karaktär. Han är så ung, men ändå så klok och han tänker så mycket. Summer, en annan karaktär, är också riktigt bra gjord. Hon är så rolig och lättsam och är verkligen snäll mot August.

En mindre bra sak med boken enligt mig är att kapitlen är jättekorta. I vanliga fall brukar de ju snarare vara väldigt långa, men i den här boken är de flesta kapitlen mellan 2-3 sidor oftast. Det gör att det känns som att boken tar längre tid att läsa, när det är så många kapitel.

Bokens språk är lättläst och det är hyfsat bra flyt i språket. Jag tycker att boken var lite seg i början, men när man väl var inne i handlingen, gick den snabbt att läsa ut. Boken är uppdelad i delar där olika personer berättar. Det är tex. August, hans syster Via och Summer. Det gör att man får se olika händelser lite ur olika perspektiv och man "kommer in" ännu bättre i boken, för man lär ju känna fler karaktärer mer. Man får veta vad de tycker om August och varför de är som de är.

Boken innehåller många fina "levnadsregler". August hade en lärare som hade en ny levnadsregel för klassen varje månad. På sommarlovet fick även alla elever skicka sin egen levnadsregel till honom och alla de fanns med i slutet av boken.

Sammanfattningsvis tycker jag att det här är en bok som är värd att läsa. Visst är den lite sorglig, men man blir ändå så glad av den och när August är glad blir man också glad. Boken passar för de lite yngre och de i min ålder. Bokens handling är väldigt speciell och jag tror att det kan vara bra att läsa sådana här böcker ibland, för de tar upp viktiga saker.

Betyg:
  


torsdag 27 november 2014

"Stad av skuggor"

Av Cassandra Clare

Förlag: Bonnier Carlsen                                           

Utgivningsår: 2007 (Engelska) 2013 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 528 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: The Mortal instruments, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The mortal instruments: City of bones
Andra delar i serien: Stad av aska, Stad av glas, Fallna änglars stad, Förlorade själars stad, Himmelska eldens stad, City of bones (Film),
Annat: Finns även som tv-serie (Shadowhunters)

Handling: Clary och hennes kompis Simon är på klubben Pandemonium en kväll. Plötsligt ser Clary hur tre märkligt klädda personer går in i ett förråd och hon ser hur de mördar en person. Men märkligt nog verkar det bara vara Clary som kan se mördarna, så finns de egentligen på riktigt? Dagen efter får Clary ett märkligt telefonsamtal av sin mamma och sedan inser hon att hennes mamma är spårlöst försvunnen. Clarys liv förändras på en sekund och nya sanningar berättas för henne och hon får reda på mer och mer om sitt förflutna, men är verkligen allt som det verkar vara?

Omdöme: Den här boken var jag egentligen inte så jättesugen på att läsa, men jag ville ändå läsa den, för jag har hört så mycket bra om den. Det visade sig att den var rysligt bra också. De första hundra sidorna var den lite seg, men när man hade kommit in i storyn var man fast. Boken är rysligt spännande och då och då lite läskig också. Det är en fantasybok, men den känns ändå ganska realistisk. Handlingen är spännande och karaktärerna känns äkta. De flesta karaktärerna gillar jag väldigt mycket, men mina favoriter är Clary och Jace som är huvudpersonerna.

Bokens kapitel kan vara väldigt långa, nästan lite för långa ibland. Det var nog det enda negativa jag kunde komma på och det säger ju en hel del om hur bra den här boken är... Boken har ett bra flyt och går snabbt att läsa även fast den är ganska lång. Språket är bra och hyfsat lättläst, men boken passar nog bäst för de lite mer vana läsarna.

Jag gillar verkligen slutet, eller de sista ca 70 sidorna. Där tar boken en rejäl vändning som jag verkligen inte hade väntat mig och nu är jag jättesugen på att läsa nästa bok för att få reda på hur det går.

Sammanfattningsvis tycker jag att den här boken passar för dig som gillar lite längre böcker i genren spännande och fantasy och som har lätt att läsa. Bokens handling är bra och det händer nästan något hela tiden och jag gillar speciellt slutet av boken.

Betyg:

  



söndag 23 november 2014

Week 11 – A book you hated

Hata är ett väldigt starkt ord och jag tror inte att det finns någon bok som jag hatat. Men självklart finns det böcker som jag inte tyckt om särskilt mycket. Om jag läser någon bok som jag inte gillar brukar jag oftast läsa ut den ändå, för att se ifall den kanske blir bättre och för att få veta vad som händer. Så jag har några böcker som jag inte gillade särskilt mycket. 

Men en bok som jag verkligen inte gillade är "Vågbitar" av Hilde Hagerup. Jag läste den bara för att jag vann den i en tävling. Den hade ingen direkt handling och var allmänt konstig. Språket var dåligt och karaktärerna och handlingen var konstig. En sak som jag minns speciellt jag tyckte var konstig var att det var en massa upprepningar hela tiden. Om det tex. stod "Hon hade gula ögon och en grön klänning", kunde det sedan stå ungefär "Gula ögon och en grön klänning" efteråt minst tre gånger. Som att huvudpersonen behövde upprepa allting. Konstigt...



lördag 22 november 2014

"The hanging tree" - The hunger games: Mockingjay part one

I förrgår skrev jag att jag inte hittade versionen av sången "The hanging tree" från
The hunger games: Mockingjay part one. Eller åtminstone inte versionen då Jennifer Lawrence sjunger, som var i filmen. Men när jag kollade idag hittade jag säkert minst 40 videos på youtube med Jennifer Lawrence version av sången. Jag blev väldigt glad, för jag tycker verkligen om den sången. Den är så "hemsk" och sorglig, men ändå så vacker på något sett. Den passade verkligen i filmen och jag tycker att Jennifer Lawrence röst passade så bra ill den också.

Här är en av de väldigt många videorna med versionen som var med i filmen:



Ps. Jag sökte bara på "The hanging tree Mockingjay" och valde filter och "den här veckan" och då hittade jag en massa versioner av sången.


torsdag 20 november 2014

Filmrecension: The hunger games: Mockingjay part one

Natten till igår var jag och min mamma på världspremiären av "The hunger games: Mockingjay part one".

Handling: Rebellerna har gjort uppror. Katniss är räddad. Distrikt 12 ligger i ruiner. Peeta är kvar i huvudstadens våld. Finns verkligen distrikt 13? Kommer Katniss och Peeta att återförenas eller tar huvudstaden Peeta från henne. Var är hennes mamma och lillasyster? Och vilka andra från distrikt 12 har undkommit?
Handling från Bokus.se

Omdöme: Jag tycker att filmen är väldigt bra gjord och alla skådespelarna är riktigt bra. Jag kommer inte på någon viktig del som var med i boken, men inte filmen och det är bra. Jag är väldigt glad att jag läste boken innan jag tittade på filmen, för jag visste ungefär när det skulle komma en obehaglig scen så att jag var bredd. Både boken och filmen innehåller mycket krig och våld och det var det jag trodde skulle vara lite trist med filmen. Men jag tycker faktiskt att det blev en lagom mängd med krig och våld i filmen och det är väldigt skickligt gjort.

Jag tycker att filmmusiken var bra och passade ihop med filmen.

Jag måste verkligen säga att jag älskar scenen när Katniss sjunger sången "The hanging tree". Den är så hemsk på något sätt men ändå så fin. Jag är dock lite sur på att hur mycket jag än letar hittar jag inte versionen där Jennifer Lawrence sjunger utan bara en massa andra versioner. Jag tycker att den bästa versionen är den då Jennifer Lawrence sjunger, för jag gillar den melodin och hennes röst bäst. De passar liksom till sammanhanget.

Sammanfattningsvis så tycker jag verkligen att den här filmen är värd att se och den var värd att vänta på. Jag undrar bara om part two kommer vara lika bra... Skådespelarna är bra och jag tycker att karaktärerna liknar dem i boken. Filmmusiken är bra och jag tror att nästan allt från boken är med i filmen.




måndag 17 november 2014

Week 10 – Favorite classic book

Jag läser verkligen inte mycket klassiska böcker. Jag vet inte riktigt vad man ska räkna som en klassisk bok. Men jag läser mest nya böcker. (Något säger mig att klassiska böcker oftast är lite äldre). Men jag tror åtminstone att jag har läst några klassiker och här är dem (som jag kommer på nu):

• Tordyveln flyger i skymmningen av Maria Gripe
• Agnes Cecilia: En sällsam historia av Maria Gripe
• Anne franks dagbok

Det var ganska längesedan jag läste de här böckerna, så jag minns inte riktigt vad jag tyckte om dem. Jag vet att jag åtminstone gillade böckerna av Maria Gripe, för jag läste flera böcker skrivna av henne.


söndag 9 november 2014

Week 09 – A book you thought you wouldn’t like but ended up loving

En bok jag mest läste för att den var väldigt hypad och alla sa att den var bra är Förr eller senare exploderar jag Av John Green (The fault in our stars). Jag trodde verkligen inte att den skulle vara bra. Jag trodde att det mest skulle vara deprimerande och trist att läsa om cancersjuka ungdomar, men oj, så fel jag hade. Förr eller senare exploderar jag är verkligen en fantastisk bok och bland det bästa jag läst i år. Jag har inte sett filmen än, jag hann aldrig se den på bio, men jag vill verkligen se den.

Förr eller senare exploderar jag har fantastiska karaktärer som känns trovärdig, en väldigt bra och verklighetstrogen story och massvis med bra citat som man inte glömmer i första taget.

Här är min recension på boken.




fredag 7 november 2014

"Delirium"

Av Lauren Oliver

Förlag: Bonnier Carlsen                                            

Utgivningsår: 2011 (Engelska) 2012 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 468 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Delirium-trilogin, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Delirium
Andra delar i serien: Pandemonium, Rekviem, Delirium stories
Annat: Ska bli film

Handling: Framtid. Kärlek är ett brott. Kärlek är det värsta som kan hända. Kärlek är en sjukdom som man botas mot när man är 18 år. Lena ska genomgå behandlingen för sjukdomen Amor deliria nervosa om 95 dagar. Hon längtar tills dess och tycker att det ska bli skönt att bli botad. Men vad gör man när det värsta händer och man inte längre vill bli botad, trots att man måste? Och talar verkligen regeringen sanning om den farliga sjukdomen? Är det egentligen något som de sagt till folket som stämmer?

Omdöme: Det här är en riktigt bra bok med en spännande handling. Boken innehåller spänning, vänskap, kärlek, mysterier och även fantasy och dystopi. Jag gillar karaktärerna, för de känns trovärdiga och är bra beskrivna. Min favoritkaraktär är Lena, för hon förändras väldigt mycket under bokens gång och hon känns verkligen modig och snäll.

Det är ganska bra längd på kapitlen, de flesta är ganska långa, men det går ändå snabbt att läsa. Boken har ett bra flyt i språket och är lätt att hänga med i. I början av varje kapitel är det som en lite faktaruta eller ett utdrag ur någon (påhittad) bok. Det tycker jag gör att historien känns mer trovärdig, när det finns som faktagrejer eller citat och liknande.

Bokens omslag tycker jag är väldigt fint. Jag tänkte inte på det först, men sedan såg jag att det är ett ansikte på själva titeln av boken. Det ser lite "spökigt" ut och då ser boken väldigt spännande ut.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att det här en riktigt bra bok som passar för dig som gillar spännande dystopier med lite inslag av kärlek då och som inte har något emot att vänta en stund på att handlingen ska ta fart. Boken passar bra för de från 12 år enligt mig. Jag tycker även att vuxna kan läsa den.

Betyg:

  



måndag 27 oktober 2014

Snart kommer... #2

Hej, nu tänkte jag skriva upp lite böcker som kommer ut nästa år och som jag är sugen på att läsa. Böckerna är skrivna i ordningen de kommer ut, men de flesta har preliminära datum, så det kan komma att ändras. Jag har länkat till en sida om boken på alla böckerna, så att du kan läsa lite om dom om du vill. Klicka bara på bokens titel.

"Som om jag vore fantastisk" av Sofia Nordin
Tredje och sista delen i serien "En sekund i taget". Jag har dock inte läst andra delen än, men jag ska försöka göra det.

"Men finns ändå" av Petter Lidbeck
Låter spännande, men jag kanske är lite för stor för den.

"Isbarnen" av Camilla Lagerqvist
Andra delen i en serie om andra världskriget, som jag definitivt vill läsa.

"Han och dom" av Katarina von Bredow
Tredje delen i en trilogi. Jag har läst de två andra delarna och vill därför läsa ut serien.

"Vit som snö" av Salla Simukka
Andra delen i en thrillertrilogi. Jag har inte läst första delen än, men det vill jag.

"Lockwood & CO: Den viskande dödskallen" av Jonathan Stroud
Andra delen i en jättebra serie. Gud vad jag har väntat och lite till får jag vänta, för den kommer inte ut förrän i mars.

Det här var alltså några av de böckerna som kommer ut i början av nästa år, som jag är väldigt spänd på att läsa.




"Stjäla the show"

Av Emmy Abrahamson

Förlag: Rabén & Sjögren                                             

Utgivningsår: 2013
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 314 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Filippa Karlsson, Del 2
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Stjäla the show
Andra delar i serien: Only väg is upp, Make it stort
Annat:

OBS! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar

Handling: Filippa Karlsson har kommit in på på världens bästa scenskola. Allt borde ha varit frid och fröjd nu, men livet på scenskolan är inte alls som Filippa har tänkt sig. Det består av hänsynslösa lärare, som tar varje tillfälle att hacka på någon elev. Och när ska Filippa få en roll som gör något mer än att sitta bakom en trappa och säga en kort replik? Och är verkligen alla som dom verkar vara?

Omdöme: Det här är en rolig serie, med ett lättläst språk och lagom långa kapitel. Karaktärerna är roliga och Filippa är min favorit. Hon har så rolig attityd och så roliga tankar och så känns hon verklig och äkta.

Jag tycker att det är väldigt roligt att läsa om scenskolans övningar och sådär. Det är väldigt intressant och man kan nästan inte låta bli att le åt alla knäppa övningar de har. Boken har en bra handling, men ibland känns det lite "tomt", som att något saknades. Men jag vet inte vad det är som saknas...

En mindre bra sak med boken är att allt går så snabbt. Först är det första året på scenskolan, sedan andra och sedan tredje. Kunde det inte vara uppdelat i olika böcker istället, för nu går det så fort att man knappt hänger med och det känns inte alls verkligt.

Bokens titel passar verkligen till boken tycker jag. Jag tänker dock inte berätta varför, för då spoilar jag alldeles för mycket, men ni som har läst den kanske förstår. Det är något som händer under tredje året...

Betyg:

  




söndag 26 oktober 2014

Week 08 – Most overrated book

Hmmm, det här blir väldigt svårt. De flesta böcker som får mycket uppmärksamhet är ju väldigt bra, och känns inte överskattade. Men när en bok för mycket uppmärksamhet, får man ju höga förväntningar på den och då kanske man sedan tycker att den är överskattad. Men jag kan faktiskt inte komma på någon överskattad bok.

Det skulle kanske vara Jellicoe road, som jag började läsa för några dagar sedan. Jag har hört att den skulle vara väldigt bra och jag vet att den fått bra betyg och mycket uppmärksamhet. Men helt ärligt, den var bara så märklig och det kändes knappt som att den handlade om något. Jag brukar nästan aldrig sluta läsa en bok, utan jag brukar läsa ut de flesta böckerna även om de är sådär, men den här boken orkade jag inte läsa ut. Jag stannande efter kanske 50 sidor, lite mer, för att den bara var konstig och inte hade så mycket handling, enligt mig. Jag hade trott att den skulle vara mer spännande än den var och jag blev ganska besviken.



torsdag 23 oktober 2014

"Four"

Av Veroncia Roth

Förlag: Modernista                                               

Utgivningsår: 2014 (Engelska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 206 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Divergent-trilogin, Novellsamling
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Four: A Divergent Collection
Andra delar i serien: Divergent, Insurgent, Allegiant, Filmer: Divergent, Insurgent, Allegiant, Ascendant
Annat:

OBS! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar

Handling: Four är en novellsamling med 4 st noveller skrivna ur Fours perspektiv. I slutet finns det även 3 opublicerade scener från Divergent. Man får mer förståelse för varför Four valde falang som han gjorde, och varför han gör olika val. Man får följa honom från att han ska välja falang tills han är instruktör åt Tris.

Omdöme: Jag tycker att det var väldigt intressant att läsa den här novellsamlingen. Jag läste den efter att jag läst Allegiant och de här novellerna utspelar sig innan alla böckerna, förutom den sista som utspelar sig under Divergent. När man har läst den här novellsamlingen har man lärt känna Tobias ännu mer och man får veta hur rädd han egentligen är för sin pappa. Jag visste egentligen inte hur bra vän Tobias var med Shauna och Zeke innan jag läste de här novellerna. En annan bra sak med den här novellsamlingen är att man ser Tris istället för att vara hon (om ni förstår). Då beskrivs hon mer än i de andra böckerna och man ser på henne på ett annat sätt.

Jag gillar Tobias mycket som karaktär för han är så klok och spännande.


Betyg:

  



Tankar om boken: Markera för att läsa (Läs bara om du har läst boken)

• Jag är glad att jag läste den efter att jag läst Allegiant för då fick jag "träffa" Tris lite mer och fick ett bra och lyckligt avslut på serien.


Det finns inte så mycket att säga om den här novellsamlingen, men jag har skrivit mer om de andra böckerna i serien om karaktärer, språk och liknande.