Toner i natten

Toner i natten är den till svenska senast översatta boken av den välkända författaren Jojo Moyes, som först gjorde sig ett namn med succén Me Before You (sv. Livet efter dig). Toner i natten gavs på engelska ut för första gången år 2009 och centrum i boken är ett hus. En stor herrgård i Norfolk, närmare bestämt. När Isabel Delanceys make dör blir hon kvarlämnad i det flådiga huset i London, men snart får hon veta att det inte står så bra till med ekonomin som hennes make lät påskina.

Räddningen kommer när Isabel ärver en herrgård efter en gammal man. Men den har förfallit i flera år, barnen vantrivs och det finns inte ens ett fungerande badrum, så Isabel tvingas lägga alla besparingar på renoveringen, och allt känns mörkare än någonsin. Dessutom är det något skumt med hantverkaren, och resten av befolkningen verkar också ha sina misstankar. Den enda som inte verkar förstå vad som pågår är Isabel själv, men snart blir även hon varse vad ett hus kan få folk att ta till för medel.

”När jag var liten trodde jag att ett hus bara var ett hus. Ett ställe där vi åt och lekte och grälade och sov; fyra väggar innanför vilka vi var upptagna med att leva. Jag tänkte aldrig särskilt mycket på det.
   Långt senare upptäckte jag att ett hus kunde vara mycket mer än så - att det kunde utgöra kulmen på någon annans begär, en spegling av hur de såg sig själva, hur de ville se sig själva, att det kunde få folk att uppföra sig skamligt. Jag upptäckte att ett hus - tegelstenar, murbruk, trä, kanske en liten jordplätt - kunde vara en besatthet.”
s. 7

* * *

Än en gång har Jojo Moyes lyckats. Hon har skrivit en fantastisk bok om inget annat än livet. Hon ger en vardagsberättelse oväntat liv och får mig att känna och vilja vara med, på ett sätt som bara hon kan. Det är ett sådant nöje att läsa den här boken, för den är så fylld av hopp, glädje, känslor och igenkänning, utan att för den skull vara särskilt märkvärdig. Det är bara små berättelser tagna ur fiktiva personers liv, men ändå blir boken så unik, så speciell, och det är det som gör att boken sticker ut. 

Att bygga en story kring ett hus måste vara Moyes åtminstone näst bästa idé någonsin. Det är klockrent! Huset är förvisso inte ett vanligt hus, utan en förfallen herrgård där en ganska brutal och sorglig dödsscen utspelar sig. Men ändå! Att lyckas ställa ett hus i centrum av ett antal människors liv och skriva en fantastisk berättelse utifrån det är grymt skickligt gjort, och jag verkligen älskar själva andemeningen kring vad ett hus verkligen kan betyda för människor. Så fascinerande! Handlingen i övrigt är också intressant, då boken är fylld av så mycket, trots att den inte mäter mycket mer än 400 sidor.

Det som är speciellt för just den här av Moyes alla succéböcker är de många karaktärerna man får följa. Till en början blir det lite rörigt med alla byten av perspektiv. Man lär känna personer på olika platser, ännu utan koppling till varandra, men huset binder dem samman och det blir spännande direkt. Senare har jag inga problem alls med att hänga med i de snabba bytena av perspektiv och karaktärernas historier som flätas samman. 

Dessutom älskar jag att Moyes låter flera så olika personer föra hennes story framåt. Det är en tonåring, en medelålders änka, en rik fastighetsman, en fattig ensamvarg, och utöver det ytterligare några unika personligheter. Det finns helt enkelt något för varje läsare, och det är det jag älskar. Jag som tonåring har kanske svårt att känna igen mig i Byron, men med Kitty klickar jag direkt. Smart uttänkt av författaren! 

Och man kan ju inte förneka att när flera så olika personer får något gemensamt och deras liv flätas samman blir det intressant. Det är så skickligt hur personernas liv faktiskt länkas ihop med varandras, för det är verkligen osannolika kobinationer, som trots allt fungerar bra, vilket är imponerande. För vem hade väl trott att en tonårig flicka skulle bli kompis med två medelålders homosexuella män som tidigare varit utfrysta på grund av både sexualitet och sitt ursprung? Jag älskar det, för det är så befriande och hoppfullt att läsa om sådana relationer! 

Toner i natten är en av Jojo Moyes bästa böcker, och det främsta skälet till det är den otroliga bredd boken får tack vare de många, helt olika personerna man får följa. Och det är något som borde leda till en rörig historia, men jag lyckas hålla isär allt, vilket är skickligt gjort av författaren. Dessutom älskar jag hur Moyes lyckas få mig så fascinerad över en högst vardaglig berättelse, och bara att komma på idén att skriva en bok om ett hus och lyckas så bra får mig att vilja avguda henne.

Betyg: 
★ ★ ★ ★ ☆

Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz Publishing
Utgivningsår: 2016 (original: 2008) 
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 614 st (Inbunden: 412 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Night Music
Annat: Läst som E-bok.

Länkar: 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON. 

Boken som pocket finns på Adlibris, Bokus och CDON.

Boken i E-boksformat finns på Adlibris och Bokus.