fredag 17 mars 2017

"Harry Potter och Hemligheternas kammare"

Av J. K. Rowling

Förlag: Tiden (nuvarande Rabén & Sjögren)
Utgivningsår: 1998/2000
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 427 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 10+
Serie: Harry Potter, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Annat: 

Handling: Sommarlovet är äntligen över! Harry Potter har längtat tillbaka till sitt andra år på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Men hur ska han stå ut med den nye, omåttligt mallige professor Lockman? Vad döljer Hagrids förflutna? Och vem är egentligen Missnöjda Myrtle? De verkliga problemen börjar när någon, eller något, förstenar den ena Hogwarteleven efter den andra. Är det Harrys största fiende, Draco Malfoy, som ligger bakom? Eller är det den som alla på Hogwarts misstänker - Harry Potter själv? 
-Handling från Bokus.se

Omdöme: Jag är fullkomligt förälskad i den här boken. Och det är faktiskt ganska konstigt, för det är egentligen inte något speciellt med den här boken. Jag, bortsett från att det är en Harry Potter-bok alltså. Det som gör boken så speciell är att den är ännu smartare och klurigare än seriens första bok. Handlingen är så invecklad, men ändå så klockren nu i efterhand. Så fort man vet sanningen ser man alla tecknen och allt känns så självklart. 

Något jag saknar med boken är själva skoldelen. Jag tycker verkligen om delarna om karaktärernas skolgång, men i den här boken får man inte så mycket av den delen som jag kanske hade hoppats. Däremot får man så mycket av själva huvudämnet, och det är ju också bra! För just historien om Hemligheternas kammare älskar jag! Den sträcker sig genom historien och är utvecklad och komplex, men ändå så genomtänkt och spännande.

Språket är verkligen helt fantastiskt med ett ovanligt bra flyt. Dessutom riktar sig boken till en så bred målgrupp och även där har språket en stor inverkan. För ett alldeles för enkelt språk skulle aldrig tilltala vuxna, och ett för djupt språk skulle aldrig tilltala barn. Men Harry Potter passar alla, vilket är fantastiskt. Något annat jag gillar är sättet Rowling ger ledtrådar som leder fram till ett svar på. Hon gör det lite smygande, men i slutet blir det ändå tydligt.

Något av det bästa med Harry Potter, bortsett från de fantastiska och superspännande handlingarna, är hur glad böckerna gör mig. De är visserligen sorgliga ibland, men de är till stor del laddade med positiv energi och det beror till stor del på alla fina relationer och alla unika karaktärer. Det finns inget vanligt eller tråkigt med någon av dem, utan alla är speciella, men har ändå egenskaper jag kan känna igen mig i, vilket jag ser som viktigt. 

Alla relationer i boken känns äkta, samtidigt som många är ganska osannolika. Harry, Ron och Hermione bildar ju faktiskt en ganska oväntad trio på grund av flera orsaker, men de passar så bra ihop. Övriga relationer är också oväntade, men de har alla så stor betydelse för bokens och seriens budskap, som för övrigt är väldigt många, tänkvärda och viktiga på olika sätt och de tar boken till ännu en ny nivå, bortsett från idén om en trollkarlsskola. 

Harry Potter och Hemligheternas kammare är lika lyckad som seriens första bok, men handlingen här är ännu mer genomtänkt och komplex. Den är fascinerande och mycket spännande, tack vare en handling som börjar långt bak i historien och sedan knyter an till Harry Potters tid. Jag fortsätter älska karaktärerna och alla fina, realistiska och oväntade relationer, som är en så stor och viktig del av serien. Harry Potter är ett mästerverk!

Betyg:
   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)