"Diabolic"

Av S. J. Kincaid

Förlag: B. Wahlströms

Utgivningsår: 2016/2016

Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 506 st 

Åldersgrupp (Enligt mig): 13+

Serie: The Diabolic, Del 1

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: The Diabolic

Andra delar i serien: *Untitled*
Annat: 

Handling: Diaboler är hänsynslösa. Diaboler är livsfarliga. Inte ett spår av mänsklighet återstår hos dem. Eller?

Nemesis är en Diabol, en varelse med mänskligt utseende, mänskligt DNA, men manipulerad och programmerad till att bara bry sig om sin ägares välmående. I Nemesis fall är det Sidonia, dottern i en av galaxens högst uppsatta familjer. Flickorna växer upp sida vid sida - den ena människa, den andra livvakt.

Men så kräver kejsaren Sidonias närvaro i det kejserliga palatset, som ett sätt att utpressa hennes pappa. Det enda sättet för Nemesis att skydda Sidonia nu, är att ta hennes plats. Omgiven av korrupta politiker och bortskämda rikemansbarn måste hon lära sig att se ut och uppföra sig som en fin dam. En svår uppgift, när man är framavlad för att döda.

Men när rymdimperiet hotar att falla sönder upptäcker Nemesis att hon trots allt har en human sida, som vida överträffar den hos personerna hon omges av. Bland intriger, svek och förräderi är kanske hennes förmåga att älska det som kan rädda såväl henne som hela imperiet. 
-Handling från Bokus.se

Omdöme: Till en början är jag inte imponerad alls. Man kastas bokstavligt talat in i en bur tillsammans med en blodtörstig varelse och jag känner mig nästan äcklad, för det är så hemskt och så brutalt, men samtidigt oerhört sorgligt. Efter det här utvecklas brutaliteten till något större och den finns bara där i bakgrunden, vilket gör boken så mycket bättre. Till en början är jag skeptiskt, men när en story fylld av kärlek och spänning tar fart är jag fast. 

Boken är visserligen ganska lång, men inte tillräckligt lång för att det inte ska vara en imponerande bedrift av författaren att lyckas få med så mycket. Händelserik är helt rätt ord för att beskriva Diabolic. Den är ständigt spännande och det är många vändningar och överraskningar. Jag tycker att boken är delvis lite för brutal, sett till diabolernas handlingar, men i övrigt är det en riktigt härlig bok. Mycket vänskap, kärlek och spänning. 

Jag är dock inte helt imponerad av ett ganska trist och enformigt språk. Visserligen har boken ett riktigt bra flyt, och det är ju också viktigt. Att språket är så tråkigt är dock synd. Det är en del humor, som jag uppskattar, men i övrigt är det ett ganska platt språk. Det känns inte så levande. Dessutom kan det bli ganska rörigt ibland. När det är mycket tankar och känslor är det svårt att hänga med, men samtidigt uppskattar jag försöken att skapa ett djup.

Karaktärerna är helt klart bokens styrka. Kincaid har skapat intressanta bakgrundshistorier till flera av karaktärerna, och hon har jobbat mycket med både personer och relationer. Att läsa om diabolen Nemesis är mycket intressant. Hon tvingas hela tiden försöka vara mänsklig och blir samtidigt mer och mer mänsklig. Jag gillar även Tyrus mycket. Även han har en så intressant bakgrund och är så himla smart och gullig. 

Tyrus och Nemesis relation är från början väldigt oväntad, men jag älskar den. Den är så himla fin och gör mig så glad. Den är dock ganska stormig och det är mycket upp och ner och fram och tillbaka, vilket tillslut känns lite överdrivet och tröttsamt. Jag älskar även alla intriger som finns. Det är riktigt intressant läsning och jag älskar när saker inte bara händer nu, utan har lite med dåtiden att göra. 

Diabolic är oväntad på många sätt. Det är en mångsidig berättelse med ett viktigt budskap, och boken är både spännande och intressant att läsa. Språket är inte så mycket att hurra över, men karaktärerna är fantastiska. Jag älskar hur välgjorda de är med sina långa bakgrundshistorier. Nemesis och Tyrus relation är väldigt fin, om än lite rörig, men den gör mig verkligen glad och känns så äkta, då den växer fram under längre tid. 

Betyg: 

★ ★ ★ ★ ☆