"Världen efter"

Av Susan Ee

Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2013/2016 
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 288 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12-16
Serie: Penryn och tidernas slut, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: World After
Andra delar i serien: Angelfall
Annat: 

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar 

Handling: I uppföljaren till succédebuten Änglafall börjar de som överlevt den stora änglaapokalypsen skrapa ihop det som återstår av den moderna världen. När en grupp människor tillfångatar Penryns syster Paige, eftersom de tror att hon är ett monster, slutar situationen med en massaker. Paige försvinner. Människor är livrädda. Hennes mamma är förkrossad.

Penryn driver runt på San Franciscos gator och letar efter Paige. Varför är gatorna så tomma? Var är alla? Hennes sökande leder henne till hjärtat av änglarnas planer, där hon får en skymt av deras motiv och inser hur skräckinjagande långt de är villiga att gå.
-Handling från Bokus.se

Omdöme: Jag gav Änglafall fem stjärnor. Vilket jag förstår till viss del, för serien har potential och vissa stunder vill jag gråta för att det är så bra, medan jag andra gånger vill gråta för att det gått alldeles för långt och inte är bra alls. Det är ett sådant dilemma! Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om Världen efter, men riktigt uppfylld av glädje är jag väl inte. Jag försöker förstå vad andra sett i den serien, men jag lyckas dessvärre inte. 

Handlingen är intressant och unik. Den är mörk på ett nästan obehagligt sett och det är skickligt och intressant. Storyn har en bra grund, och är väl genomtänkt och känns så logisk, trots änglar och konstiga monster. Det är vid monstren det blir fel. Det är brutalt, våldsamt, äckligt och för obehagligt att läsa, och det gör mig så ledsen, för boken hade kunnat nå så långt. Dessa skorpioner och konstiga experiment blir bara för mycket. 

Språket väger dock upp det här till viss del, men inte ens det kan mildra det här brutala och råa och rent ut sagt vidriga. Att skriva så känns bara så onödigt, för storyn kunde fått djup på andra sätt. Men språket har ett bra flyt och är riktigt bra. Det är både enkelt och tungt, och balansen är bra. Språket är även bättre än i Änglafall, vilket ju är positivt. Det är charmigt, fyllt med humor, spänning och sina brutalare och sorgligare delar. 

Karaktärer är nog det som gör att jag fortsätter kämpa mig igenom boken. Ja, bortsett från att jag vill försöka hitta det som gjort serien så populär. Penryn är ett sådant energiknippe och hon är så himla cool och kaxig. Hennes relation med Raffe gör mig så glad och varm och det är de delarna som får mig att längta tillbaka till Penryns mörka värld. Är det något Susan Ee verkligen lyckats med är det karaktärerna, och det är trots allt en viktig del. 

Världen efter är en bra bok. Vid vissa stunder vill jag säga att jag älskar den, och det gör jag också. Vissa stunder. Andra stunder vet jag inte vad jag ska säga. Världen efter gör mig faktiskt besviken. Den har allt som krävs för att bli riktigt bra, men det når inte fram. Istället spårar den ur totalt, och blir våldsam, obehaglig och äcklig. Istället för att ta storyn till en ny nivå sänker den boken till en lägre nivå, vilket är synd, för resten är helt fantastiskt. 

Betyg:
★ ★ ★ ☆ ☆