torsdag 14 juli 2016

"Stormens öga"

Av Leigh Bardugo

Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: 2013 (Engelska) 2015 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 366 st
Åldersgrupp (Enligt mig):
Serie: Grisha-trilogin, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Siege and Storm
Andra delar i serien: I ljusets makt, Ur askan
Annat:

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar 


Handling: Alina flyr från Ravka, jagad av det hon gjort och aldrig kan glömma. Tillsammans med Mal forsöker hon börja ett nytt liv i ett land på andra sidan havet, men det är svart för henne att hålla sin kraft gömd och låtsas vara någon annan än Solkallaren.

Skuggmästaren har överlevt och reser sig starkare än någonsin med en ny, skräckinjagande kraft och en plan som hotar att få hela världen att rämna. Alina är den enda som kan stoppa honom. Hon återvänder till Ravka för att rädda sitt land och sitt folk, men i takt med att hennes kraft växer sjunker hon allt djupare ner i en värld av mörk magi och svåra val. Allt närmare Skuggmästaren och allt längre bort från Mal. Till slut måste hon välja mellan sitt land, sin kraft och den kärlek hon inte trodde sig kunna leva utan eller riskera att slukas av stormen som rasar kring henne.
-Handling från Bokus.se

Omdöme: När jag läste första boken blev jag så positivt överraskad. Nu är allt om möjligt ännu bättre! Det är fantasy på hög nivå, men ändå är det lättläst och allt faller sig så naturligt. Jag bara flyter med när jag läser. Det är inget konstigt med alla ord man inte ens kan uttala. Det känns helt naturligt med deras udda kläder, krafter och annorlunda liv. Vilket är väldigt skickligt. Handlingen är fasligt spännande. Allt kommer igång direkt, och den är riktigt "smart" och klurig och politisk, vilket är intressant. Och vänskapen och kärleken... I love it!

Språket är nog ändå det mest imponerande. Min erfarenhet av fantasy är att det oftast är tunga böcker, för det är så mycket som måste förklaras. Det ska sticka ut och vara annorlunda, men oftast blir det för mycket. Här är det en helt ny värld och sidorna fylls av konstiga ord jag inte kan uttala skrivna i kursiv stil. Men ändå är språket luftigt och känns nutida och vardagligt, och det är så skönt! Jag älskar dialogerna, speciellt de mellan Alina och Nikolai som är så roliga och fina. Något jag önskade är dock mer humor och skratt. Nu är allt så seriöst och det är mycket tungt och lite lycka.

Karaktärerna är helt klart något av det bästa med den här boken. Nikolai är helt klart en ny favorit. Jag älskar honom, redan från början. Liksom Alina säger är han lite märklig, för han har verkligen många olika sidor. Så charmig, smart och rolig och man vet aldrig var man har honom. Alina både gillar jag mer och mindre än i förra boken. Hon tar för sig mer och är mycket tuffare, men samtidigt gör hon ibland dumma val och det är mest läskigt kring hennes makt och kraft... Men det mesta är positivt! Mal dock. Han var den charmiga i förra boken, men nu är han den tjuriga pojkvännen. Det är okej för min del. Jag gillar honom inte, och Nikolai är så mycket bättre!

Stormens öga visar Leigh Bardugos förmåga att ta sin serie till högre nivåer än vad jag trodde var möjligt. På något sätt lyckas den här uppföljaren överträffa en mäktig första bok. Handlingen är intressant och väldigt utvecklad, inom både kärlek, svek, makt, begär och politik. Språket är det som imponerar mest, för det lyckas hållas så enkelt och naturligt, trots den komplicerade handlingen. Det är härliga och livliga dialoger, och man bara dras med. Karaktärerna är riktigt välgjorda. Man fastnar för så många, och även de mindre goda lyckas fascinera mig. Välgjort, imponerande, mäktigt!

Betyg: 

   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)