onsdag 22 juni 2016

"Hemsökta"

Av Magnus Nordin

Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2016
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 169 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13-18
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Hemsökta
Annat:

Handling: En drömsommar väntar Elin och Denise. Sol, bad och ett lyxhus på en ö långt ute i ytterskärgården. Allt de behöver göra är att klippa lite gräs och hålla efter huset medan ägaren är bortrest. Men snart börjar öns mörka historia göra sig påmind, och långsamt går det upp för Elin och Denise att de inte är ensamma i huset...
-Handling från bokens baksida

Omdöme: Helt ärligt är jag besviken efter att ha läst ut Hemsökta. Det är inte för att jag hade några särskilda förväntningar - jag har inte läst något av Magnus Nordin tidigare, men jag trodde ändå lite mer om den här boken. Jag trodde den skulle slå alla andra mysrysare jag läst med hästlängder. Magnus Nordin brukar väl skriva mycket läskigt och sådant som får bra kritik, eller?

Hemsökta är faktiskt inte särskilt läskig alls. Istället känns den väldigt tillgjord, och inte särskilt trovärdig. Okej, spöken är inte trovärdigt kanske, men allt runt omkring känns också oäkta. Hur stor chans är det att två tonåringar får låna ett lyxhus i skärgården såhär? Helt själva? Så allt runt omkring förstörde hela känslan. Dock är boken lite smått obehaglig, och vissa delar var verkligen läskiga, men jag trodde ändå det skulle vara mer. Jag tycker dock det är bra med vardagliga inslag, och att boken riktar sig till äldre. Det är inte problem för en tolvåring, utan frågor om ramtiden och sådär.

Språket är platt och enkelt. Det ger ett bra flyt, men så mycket mer är det inte. Det lyckas aldrig egga upp spänningen. Jag saknar även lite mer utmärkande drag. Det är roligare att läsa ett speciellt språk. Nu är det mest "vanligt" och tråkigt. Det går dock snabbt att läsa. Språket är även ganska barnsligt och känns som att det är anpassat för mindre barn. Det är lite övertydligt, och allt framgår så tydligt. Saker som inte behöver förklaras gör det ändå, så det blir lite jobbigt att läsa. Det är ju roligare när man måste "läsa mellan raderna", om ni förstår vad jag menar.

Karaktärerna har jag också något svårt för, av samma anledning. De känns väldigt barnsliga. De ska vara ca 18 år, men de känns inte alls som det. De har fåniga bråk och tankar, och beter sig som unga tonåringar eller något. Jag hade trott att boken skulle vara mer för unga vuxna, men så känns det inte nu. Så där blev jag också besviken. Något jag dock gillar är slutet. Allt reddes inte riktigt ut, utan frågetecken finns kvar, så nu kan man själv tänka vidare. Sådana slut gillar jag oftast, och i det här läget passar det bra.

Hemsökta gör mig besviken på många plan, men slutet väger nästan upp de negativa känslorna. För det är bra. Helt rätt för en sådan här bok, och det är lite mystiskt och halvklart... I övrigt gillar jag inte boken. Jag trodde den skulle vara för min ålder, men den känns rakt igenom barnslig. Språket är övertydligt - Man får inte en chans att tänka själv, och karaktärerna känns barnsliga och är tråkiga att följa. Jag hade även väntat mig mer skräck, en bok fylld av obehag. Det här känns mer som ett misslyckat försök till en rysare. Men helt klart läsvärd om du vill bli lite skrämd!

Betyg: 
    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)