onsdag 11 november 2015

Filmrecension: "City of bones"

City of Bones (sv. Stad av skuggor) är första boken i Cassandra Clares fantasyserie The mortal . Boken blev film 2013 och nu har även jag sett den. Här är min bokrecension, där ni också kan läsa mer om handlingen. 
instruments

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig av den här filmen, men jag tror att den ändå kom ganska nära mina förväntningar. Fast mina förväntningar var väl inte skyhöga. Jag har hört mycket negativt om filmen och jag håller på flera sätt med. Men överlag är det en bra gjord film som inom vissa delar imponerar mycket.Men skådespelarna, alltså. Nej, dem gillade jag inte. Tolka inte det här fel, för de spelar riktigt bra, men deras utseende och gester passar inte. Clary är nog den karaktär som stämmer bäst överens med min tolkning utifrån boken. Och Jace stämmer minst. Hans utseende blev helt fel. Jag hade tänkt mig honom som brunett och inte så "hård". Och han har inte alls samma personligheter som i boken.


Miljöerna däremot är riktigt lyckade. Institutet kändes verkligen rätt och så även lägenheten där Clary bor. Pandemonium och hela staden passar faktiskt riktigt bra och man har på ett imponerande sätt fått till alla miljöer. Det ligger verkligen en mörk och lite orolig känsla över staden och alla runor som återkommer överallt gör att det känns ännu mer äkta. Fast lite för många runor blev det ändå där i början, va?

Trots att det är en riktigt lång och innehållsrik bok så har man ändå lyckats få med mycket. Självklart saknas mycket, men det är mest obetydelsefulla delar. Man har lyckats komprimera innehållet på ett snyggt sätt utan att förstöra alltför mycket av upplevelsen. Dock tycker jag inte att det ryms särskilt mycket känslor alls i filmen. Det kändes aldrig som att det fanns någon kärlek mellan (ni som läst vet vilka), utan plötsligt stod de bara där i trädgården och kysstes? Och inte mycket vänskap fanns det heller plats för. Allt gick verkligen för fort, men jag förstår att det är svårt att göra om en så lång bok till film.

Överlag har man lyckats riktigt bra med den här filmen. Man har fått med det mesta och miljöerna imponerar. Skådespelarna funkar för det mesta, även om vissa inte var som jag tänkt mig. Känslor har desvärre prioriterats ner och actionen har tagit överhanden, vilket är synd, för målgruppen och intresset kunde ha blivit ännu större med lite mer kärlek och känslor. Nu hoppas jag att man lyckas ännu bättre med tv-serien baserade på bokserien (Shadowhunters), som har premiär i USA i början av nästa år. Längtar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)