Filmrecension: "Catching fire"

Nu var det ju ett tag sedan jag skrev att jag hade sett om de tre första filmerna i Hungerspelen. Och ett tag sedan jag sa att jag skulle recensera första och andra filmen. Vilket jag klarade till 50%, för jag recenserade faktiskt "The Hunger games". Nu har jag även hunnit se om de två första filmerna och jag äntligen ta tag i en recension av andra delen. Här är förresten min bokrecension och VARNING för SPOILERS om du inte läst/sett första delen. Då råder jag dig att hoppa bort från det här inlägget innan du råkar läsa någon spoiler. (Tro mig, det är lätt hänt, när man är nyfiken...)

Det är något med just Catching fire som gör att den passar riktigt bra som film. Det är mycket action, med handlar också mycket om taktik, tala till folket, vänskap, kärlek mm. Det är en mycket bredare handling än första boken och filmen och det gör att det blir inte för inrutat på samma sak. Istället blir det ett riktigt bra flyt i den här filmen som gör att den överträffar första filmen. Det är många intressanta vändningar och andra situationer som gör att man fastnar i handlingen och överrumplas många gånger.

Miljöerna och allt är riktigt bra gjort. Huvudstaden, distrikten, studion och träningscentret till Hungerspelen. Miljöerna och alla specialeffekter känns verkligen äkta. Alla kläder är också så himla bra gjorda. Skådespelarna är riktigt bra de med. Jag vet ingen som jag inte gillar. Alla spelar trovärdigt och passar för sina roller. Relationen mellan Katniss och Haymitch växer sig starkare här och att man får fram det gillar jag. Att man också får fram den svårtydiga relationen med Peeta och Katniss utan att det känns tjatigt är också riktigt bra.

Det här är en väldigt känsloladdad bok och det är en anledning till att den blir så bra som film. Det är kärlek, vänskap, sorg och ilska och på något mystiskt sätt binds alla de här känslorna ihop på ett bra sätt. Jag älskar all kärlek och vänskap som finns med och jag gråter överallt, även i de lyckliga stunderna... Trots att jag vet vad som ska hända lyckas den här filmen överraska mig flera gånger om. Det är mycket som handlar om taktik i den här serien och i del 2 är det mer än i första. I alla filmerna har man scener från Snows, spelledarna och distriktens perspektiv. I böckerna får man ingen inblick därifrån och därför är det kul att man fått med det i filmerna. Det gör att man får ett större perspektiv på allt och det politiska blir ännu större och intressantare. 

Det finns inte mycket från boken jag saknar i filmen. Man har lyckats få med nästan allt som känns viktigt, men det finns några speciella saker jag saknar. (Spoiler) I början visar Plutarch Heavensbee en klocka för Katniss för att ge ledtrådar om arenan. Under spelen skickar Haymitch och revolutionärerna bröd enligt ett speciellt mönster för att genom kod visa när de ska rädda spelarna. Det här saknar jag, för det visar taktik ännu mer och det var spännande att läsa om det och när man förstod vad det betydde. Det tog boken till ännu en ny nivå och därför saknar jag det i filmen. (Slut på spoiler)

Den här filmen håller helt klart måtten och överträffar första filmen med bravur. Miljöer, kostymer och effekter är alla trovärdiga. Det märks att man har prioriterat det. Skådespelarna är superbra och alla känslor kommer fram bra. Det är inte mycket som saknas i filmen, förutom det här vanliga med tankar och känslor.