lördag 14 februari 2015

"Stenänglar"

Av Kristina Ohlsson 

Förlag: Lilla piratförlaget                         
Utgivningsår: 2015
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 236 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 10+
Serie: Billie, Aladdin & Simona, Del 3 (fristående serie)
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Andra delar i serien: Glasbarnen, Silverpojken
Annat:

Handling: Simona kommer tillbringa påsklovet hos sin mormor i Åhus. Där har hon också vännerna Billie och Aladdin nära. Hon ser fram emot ett roligt lov, men när det början hända märkliga saker i mormorns hus börjar Simona undra. Hon hör märkliga ljud ifrån rummet som av någon anledning har fått namnet "Suckarnas rum". De märkliga stenstatyerna i mormors trädgård börjar på ett spöklikt sätt flytta på sig trots att de är jättetunga.

Varifrån kommer statyerna i Simonas mormors trädgård och vilka föreställer de? Hur kan de egentligen plötsligt flytta på sig trots att de väger så mycket? Varför beter sig Simonas mormor så underligt? Och varför säger Simonas mormor att bandspelaren hon fått av henne kan spela in ljud som ingen kan höra?

Omdöme: Den här boken passar egentligen för de som är lite yngre än jag, men jag tycker ändå att den är bra. Den är skriven på ett enkelt sätt, men det är ändå mycket beskrivningar i den som gör att man kan se platser och så framför sig.

Språket är lättläst och det är mycket dialog vilket gör texten luftig och boken flyter på bra. Kapitlen är lagom långa enligt mig, ca 5 ca, men vissa är kortare och vissa är längre. Det här är den enligt mig bästa boken i den här fristående serien. Jag tycker att den här är bäst, för den handlar liksom inte bara om spökerier utan den har en lite större handling. De har böckerna innan också haft, men den här hade det ännu mer.

Jag gillar bokens karaktär även fast boken inte går in så mycket på dem. Det är samma karaktärer i alla böckerna, men det är olika berättare. Jag tycker att det är bra, för nu har man lärt känna alla karaktärerna bra utan att det har varit jättemånga beskrivningar och sådär.

Boken handlar om övernaturliga saker och sådär och jag tycker att det är bra. Den här boken är lite "mysläskig". Den är ganska läskig delvis, men den är ändå inte så läskig att man inte kan läsa den på kvällen, utan den är mest lite spännande-läskig och blir aldrig riktigt obehaglig. Den är mest lite läskig på ett bra sätt som är lite mysigt att läsa för man blir inte direkt så rädd när man läser.

Den här boken rekommenderas till de från 10 år som gillar att läsa lite lagom läskiga böcker som också handlar om mysterier, men som ändå är verklighetstrogna. Den passar för ovana läsare, eftersom att den är lättläst och lagom lång.

Betyg:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)